lindabergqvist.se - 2007-2009

LINKÖPING. Linda Bergqvist plockade hem silvermedaljen i Fitness-SM i helgen.
- Man går ju på en ganska strikt diet under träningen. Så det första jag gjorde var att springa till närmaste Ica och köpa en stor påse caswew-nötter, säger hon till Linkoping.expressen.se

Till vardags arbetar Linda Bergqvist som personlig tränare på gymmet Studio Fitness i Linköping. I våras bestämde hon sig för att hårdsatsa på att träna fitness.
- Träningen är mitt allt, det är mitt största intresse. Jag ville testa hur pass långt jag kunde gå med min träning, säger hon.
Fitness går ut på att behålla muskelmassan och samtidigt minska underhudsfettet. Efter tolv veckors intensiv träning var hon klar för att ställa upp i sin första tävling, SM-tävlingen i Västerås.

- Det är oerhört mycket jobb bakom en sån här tävling, både med kost och träning. Man äter 6-8 gånger om dagen, tränar tre timmar per dag, sex dagar i veckan. En dag går åt att vila, förklarar hon.
Linda tävlade i kategorin Fitness Classic, där man både bedömer utseende och prestation. För kvinnorna gäller det att inte vara för muskulös. Har man inte kvar sina kvinnliga former riskerar man minuspoäng.
- Många tror att det handlar om bodybuilding, men det stämmer inte alls. Här handlar det både om utseende och styrka. Det gäller att visa spänst, smidighet och flexibilitet, säger hon.

Deltagarna fick köra ett eget komponerat uppvisningsprogram som avslutades med en posering i bikini. Lindas uppvisning hade discotema och gick hem både hos domarna och på läktaren. När tävlingen var över fick hon ställa sig på prispallen som silvermedaljör.
- Det känns alldeles underbart. Framförallt hade jag ett så bra stöd från läktaren, hejarklacken var fantastisk.
Blir det fler tävlingar framöver?
- Just nu ska jag bara ta det lugnt och vila upp kroppen. På torsdag åker jag till Egypten och ska vara där i en vecka, då ska jag bara ta det lugnt och skönt. Sen får vi väl se, segern har ju gett mig lite blodad tand.

Linköpingstjejen Linda Bergqvist är vältränad som få andra. Ett SM-silver i fitness bevisar det.

90 sekunder. Det räckte för att 22-åriga Linda Bergqvist skulle ta silver på SM i classic fitness. Plus lite till.

– Det ingår två poseringsronder i baddräkt, också, säger Linda och låter lite bekymrad över hur lyssnaren ska reagera på det hon säger.

– Ja, men man ska bara stå stilla framför domarna. Inte spänna musklerna som i body building.

– Främsta skillnaden är att man måste behålla sina kvinnliga former i fitness. I body building gäller bara att bli så stor som möjligt, förklarar den vältränade Linköpingstjejen som inte är överdrivet förtjust i poseringen.

Hon har ingenting emot om frågorna kommer in på dopning. Hon vet att det har förekommit i kroppsbyggarkretsar och tar starkt avstånd från användandet.

– Absolut. Och det är bara bra att det ifrågasätts och det kunde gärna vara mer dopningstester.

Sedan ett par månader tillbaka har hon varit inställd på SM och tränat därefter. Det betyder sex träningsdagar i veckan och två timmar per dag. Linda tränar ganska mycket även i normala fall. Sju, åtta timmar blir det. Plus att hon som instruktör leder pass i body pump, spinning, pilates, cirkelträning, och kan hoppa in som ersättare i nästan vilka pass som helst. Dessutom är hon licensierad personlig tränare.

– All träning är egentligen lika rolig. Men det är deltagarna som ger mig och alla andra instruktörer energi. Utan dem skulle det ju inte alls vara lika roligt att träna.

Linda Bergqvist vet. Hon har varit ledare länge. Hon började tidigt när egna karriären som gymnast i Nikegymnasterna tog slut efter en olycka.

Efter rehabilitering kom hon igen som ledare i Nikegymnasterna och började själv hitta andra träningsformer. Efter studenten utbildade hon sig till instruktör och är alltså personlig tränare i dag. Och hon utbildar sig vidare. Hon pluggar heltid på distans på högskolan i Skövde och tänker bli hälsocoach. Men tro för den skull inte att Linda är så där petnoga med vad hon äter.

– Nej, nej, men det är viktigt att äta mycket och allsidigt. Jag äter sex till åtta gånger om dan. En bra kost är A och O.

Du har ju ett SM-silver som bevis på att du är i god fysisk form. Är det någon kroppsdel du är mer nöjd med än andra?

Linda Bergqvist berättar en rolig historia om sin pappa Ulf, en stark skogshuggare. Han tittade in på ett pass i body pump och tänkte att det dottern kan lyfta det kunde han också.

– Men det kunde han inte. Han blev sjukskriven två veckor, säger Linda och skrattar innan hon säger att hon vill tacka pappa, och alla andra som varit inblandade och hjälpt henne fram till SM-silvret. Många av dem var med i Västerås och hejade fram henne.

– Kanske framöver. Det här var i alla fall inte sista gången jag tävlade. Men nu behöver min kropp främst vila.

Formulärets nederkant

Oj, oj, oj är som en helt ny värld att lära sig göra en hemsida! Många grodor har hoppat ur munnen och många timmar har jag suttit framför burken, men skam den som ger sig! Idag har jag bara tagit det så lugnt, känns som om jag inte gjort det sedan "Dackefejden". Fönstershoppat lite på stan, slötittat en film och låtit mig kropp få vila. En morgonpromenad hann jag med i morse. Funderade på det idag när jag var ute och gick runt Stångån, att den timmen på morgonen har nästan blivit helig. En timme om dagen då jag är för mig själv. Funderar och analyserar dagen som ska komma. Kan jämföras med mental träning. Att koppla bort omvärlden och fokusera på positiva tankar. Att fundera hur jag kan vända eventuella motgångar eller negativa tankar till någonting positivt. Förr skakade jag på huvudet när inre ro och lugn kom upp på tapeten, men idag ser jag på saken med andra ögon. Känslan i kroppen när jag är tillbaka efter en promenad med bara mig själv i fokus är oslagbar. Hur frukosten smakar sen är också något utöver det vanliga!

"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.."

Känslan jag har i kroppen nu skulle jag knappast byta bort mot en halv miljon, Klockan är runt tio, riktigt trött i hela kroppen, magen är mätt och dendär sköna tröttheten som bara kommer efter riktigt hårt fysträning har infunnit sig,

Dagarna som har gått har det blivit mycket instruerande. Bodypump sön, mån, tis, idag och idag rev jag av ett rejält konditionspass som vi på vårat gym kallar för Bodytoning. Den energi som deltagarna levererar till mig på ett fartfyllt pass ger sån otrolig styrka att jag skulle tamef*n flytta på Mount Everest om det stod framför mig!

Igår boxades jag, den känslan är också den helt otrolig, adrenalinet i kroppen av slagen, den hårda musiken och någon som hetsar om hårdare och snabbare slag.

Nu ska jag lägga mig i sängen, njuta av Lisa Marklunds "Nobels Testamente" och njuta lite till av känslan i kroppen innan jag somnar. Mitt tillstånd kanske låter för bra? Nej, jag är bara hög på livet.

"Att oroa sig för saker som kan hända är som att börja betala av ett lån du aldrig har tagit"

I torsdags var det dax att besöka sjukhuset. Jag som får kalla kårar i ryggraden och handsvett bara någon säger ordet "Sjukhus". Har haft en besvärande visdomstand som självklart hade krånglat sig med sina rötter och var tvungen att opereras bort! Med stapplande steg gick jag in och bad om något starkt innan jag fick lägga mig under kniven. Det fick jag. Det var med ännu mer stapplande steg jag vinglade därifrån, ganska glad i hatten. Men i helgen har jag sett ut som en hamster som sparat mat för tre veckor i kinden. Först idag kan jag prata och mår bra. Rev av ett löparpass i morse. Fint väder, och stegen kändes förvånansvärt lätta. Nu på kvällen kunde jag inte låta bli att åka till gymet och köra ett pass där. BT med Camilla. En riktigt duktig instruktör på alla sätt. Vissa har "det" när de står framför en grupp och ska försöka krama ut den sista orken. Det har hon.

Dagarna som har gått har träningsmässigt svajat en aning. Visdomstanden som fortfarande gör sig påmind, det "svenska" vädret, en liten motivationssvacka helt enkelt. Men man måste dala lite ibland för att kunna ta sig upp till toppen. Och där är jag nu!

Nu har jag börjat strikt med dieten och jag tycker att det är riktigt roligt. Har blivit en upptäckt att NOGGRANT skriva upp och räkna ut hur mycket jag stoppar i mig på en dag. Tänkte att ni skulle få ta del av hur en dag ser ut för mig just nu. Tiderna kan skilja lite beroende på träningstid.

Måltid	Mat	Mängd	Kcal	Protein	Kolhyderater	Fett
08.30Innan M.promenad	Proteinshake	20gr	100	20	1	2

10.00 Frukost	Fibergryn	40gr	140	4,5	23	2
	Äggvita	60gr	30	6	0	0,5
	Äpple	150gr	75	0,5	18	0
	Soyamjölk	200gr	80	7	10	4

13.00 Mellanmål	Proteinshake	28gr	113	24	2	2
	Minimjölk	200gr	70	7	10	0

15.00 Lunch	Kycklingfilé	150gr	170	31	0	4
	Fullkornspasta	50gr	165	8,5	31	1
	Grönsaker	300gr	90	2	5	0

17.00 Mellanmål efter träning	Riskaka	12gr	36	1	7,5	0
	Proteinshake	28gr	113	24	2	2

19.45 Middag	Lax	60gr	120	12	0	6
	Torsk	100gr	80	17	0	1
	Grönsaker	400gr	120	3	6	0

22.00 Kvällsmål	Proteinshake	20gr	100	20	1	2
	Totalt		1602	187,5	116,5	25,5
Tillskott	Omega 3	ALA
	Multivitamin

Varje liten mumsbit är medräknad och jag får en bra uppfattning om mitt dagliga intag. Riktigt så noga varken ska man eller behöver man vara som vanlig motionär. Detta gör jag endast inför tävling. Men att skriva matdagbok kan vara ett uppvaknade. Det krävs då att man är 100% ärlig och inte "glömmer" kanelbullen till kaffet eller kexchokladen på väg hem från jobbet.

Nu är jag igång med det fria programmet, riktigt roligt! Margot min coach är otroligt duktig och jag längtar till varje gång vi ska träna. Nu har jag en del moment själv att träna på. Blåmärken, träningsvärk, och nötande. Men jag ser målet framför mig och då ser jag krämporna som något positivt och peppande.

En resa utomlands var det tal om denna vecka men då det kostar skjortan att ta en sista minuten väntar jag tills i höst, och ska försöka komma iväg till Thailand efter tävlingen. Tyckte lite synd om mig i regnet i lördags så gick på stan och shoppade loss istället. Såg ut som en packåsna på vägen hem med påsar från nästan alla affärer i stan

"En kompromiss är konsten att dela en kaka på ett sådant sätt att var och en
tror att han har fått den största biten."

Precis hemkommen från en härlig morgonpromenad, och efter en fluffig gröt i kistan tänkte jag skriva lite vad som händer just nu. Team och anmälan är nu fixat till tävlingen och det fria programmet byggs sakta men säkert på. Dieten har pågått i tre veckor varav 1½ riktigt strikt. Känner verkligen att det händer saker i kroppen och benen känns inte som betongklumpar i grensittande längre. 10 veckor kvar.. Tills jag kommer stå på scenen och sen är det över på mindre än två minuter. Men vilken resa sen!

I helgen och veckan som kommer kommer jag att ha lite semester. Träningen kommer jag fortsätta med, men ska bli underbart att få åka och träffa min mamma och hennes man som bor i Gbg och bli lite ompysslad. Tillåter vädret blir det en tripp med båten där också.

Formulärets nederkant

Vill börja med att tacka för alla fina inlägg! Rörd blir jag och motivationen stiger ännu mer Tyvärr blev det ingen resa till Gbg i helgen, hade alla mina tjejkompisar hemma (som annars är utspridda över hela världen) och passade på att träffa dem. Det har också blivit en hel del träning med Margot i helgen. Nu börjar programmet bli färdigt! Riktigt roligt, men tufft! Allt ska se fjäderlätt ut men det krävs oxstyrka för att uppnå det.

Mina morgonpromenader beskrev jag tidigare som min mentala träning. Bra musik i öronen och fokusering bara på mina tankar. Har snöat in på samma runda varje dag och har nu börjat hälsa på männsikor jag träffar så gott som varje dag.

I förrgår hände dock något som fick min mentala fokusering att raseras totalt. Då en del av rundan jag går är asfalterad möter jag även en del cyklister. Denna morgon kände jag att någon var precis bakom mig. Jag vände mig om och såg där en riktig "cykelnisse" med hela munderingen. Lycracykelbyxor i en klatchig färg med fodrad gren, handskar, hjälm och cykelbrillor. Okej att jag brukar ha ett ganska högt tempo när jag är ute och går, men han skulle inte haft några problem att cykla om mig. I säkert 5 min cyklade denna karl bakom innan han trampade på och körde om mig. Då ser jag hur han kliver av cykeln 100meter längre fram och sätter sig på en parkbänk. När jag gått förbi dröjer det 2 minuter sen kommer upp bakom mig igen. När han sedan cyklar om har han dragit ner sina lycrabyxor och cyklar endast iförd ett par rosa stringtrosor(!) Den mentala fokuseringen var som bortblåst men ett gott skratt fick jag mig den morgonen iallafall!

Nu befinner jag mig i Stockholm, kom hit igår och var då och träffade mina coacher Mats och Linda Egelstig som ska hjälpa mig med allt inför tävlingen. Riktigt trevliga och kände direkt ett förstroende för dessa två. Poseringsträning, dräkt och bikinival, och kalipermätning var några av de saker vi gick igenom. Allt gick bra.. förutom ryggposeringen. Ojojoj att få ut "vingarna" är inte det lättaste ska gudarna veta! Det kommer bli en av de saker jag måste lägga krut på nu.

Nu ska jag ut i Storstaden, lägga mig på en filt i solen, läsa en bra bok och njuta av att bara finnas till. Kanske ska besöka något trevligt gym och gästträna också

"Solen skiner alla dagar, idag är en dag då molnen inte täcker den bara"

En riktigt underbar vecka har gått. Dagarna har löpt av varandra och bara positiva känslor och upplevelser har förgyllt tillvaron från morgon till kväll. Dagarna i Sthlm var starten på semestern. Shopping i stora mängder och var även och tränade på People. Ett rejält cardiopass i form av stationsträning med en boxare som drog ur musten ur mig med sitt peppande och skrik.

I onsdags styrde vi kosan mot Lilla Edet i Göteborg till min mamma. Mysiga bad vid insjöar, morgonpromenader, långa kvällar med djupa samtal och god mat. En sväng till gymet hanns också med Fredagen tillbringades inne i Göteborg med shopping, för att sedan slappna av på relaxavdelningen på hotellet. Liseberg hanns också med på kvällen. Det är vid sådanna tillfällen jag märker att även Linda Bergqvist börjar bli äldre. Förr fanns det inte en åkattraktion som var för läskig, och efter en lång övertalan så gav jag med mig att sätta mig i den nya för i år. "Uppsvinget" Paniken kom krypande som en kall kår i kroppen, och hyperventilationen sattes på och gick på högfart. Adrenalinet efteråt kan nästan liknas med den känslan efter att ha instruerat för en full klass. Så visst var det värt det!

Igår styrde vi färden mot Värmlandsskogarna och kräftskiva. En riktigt lyckad tillställning med bra männsikor och mysig miljö. Här kommer bildbevis på den trevliga kvällen.

Idag var en riktig söndag, vilat och laddar upp för att nästa vecka ska bli lika storslagen som den som har varit. Mycket träning, jobb och vardagen är tillbaka. Känner på mig att det kommer att bli en givande vecka. Är träningssugen ända ut i fingertopparna och på söndag ska mitt fria program vara klart.

Solen skiner, en härlig morgonlöpning har rivits av och frukosten är precis avnjuten. Igår hade jag en dag då lyckan var fulländad. Inte hade det hänt något speciellt, började jobba 07.00 på Fitness för att sedan servera lunch och kväll och däremellan träna två Pt-klienter. Arbetsdagen var slut 23.00 och visst var jag trött då, men samtidigt kändes livet underbart. Männsikorna jag omges av ger mig så mycket glädje. Mina föräldrar, vänner, alla mina klienter och arbetskamrater. Den glädjen uppskattas av få. De flesta tar den för givet. Förväntar sig det. "De finns alltid där" Var inte så säker på det.

Såg en dokumentär om en flicka som förlorat hela sin familj i en bilolycka. Vi läser om katastrofer och tragedier dagligen, men just denna flicka fick mig att tänka till. Så snabbt all kan förändras. På två sekunder hade hon förlorat alla som stod henne riktigt nära.

Tänk på det idag och visa uppskattning för de människor som ger er glädje, imorgon kan det vara försent..

Min träning går framåt, känner mig starkare efter en välbehövd semester. Idag står fria programmet på schemat. Och det passet ska jag ta med storm!!

Helg igen! Denna vecka har susat förbi. Skönt kan man tycka men att hitta charmen i vardagen är en konst. Livet blir så mycket lättare att leva om man ser möjligheterna och inte hamnar i ett tråkigt "hamsterhjul" varje måndag.

Pratade med min faster idag. Hon är en kvinna med många och starka åsikter. Vi hade ett ganska långt samtal och snuddade lite på livet och dess mening. Jag har ett liv. En chans. Att göra det till något jag kan vara stolt över och leva varje dag som om den vore den sista. Har ställt mig frågorna;

Vill jag sitta i min gungstol på ålderns höst och ångra saker jag inte gjorde?

Svaret är utan tvekan. NEJ! Jag vill utnyttja de möjligheter Jag har att kunna forma mitt liv. Omge mig med människor som ger mig kärlek, glädje och omtanke. Att VÅGA! "Hellre agera och sen ångra, än att ångra att jag aldrig agerade" Poängen jag vill komma till är att ingen annan kommer att serva det på ett silverfat framför dig. JAG själv måste ta ansvar för MITT liv och MITT agerande.

Idag har varit en riktigt härlig söndag. En skön löpartur efter en välförtjänt sovmorgon och ett besök hemma hos min familj. Att komma hem kan vara så skönt! Jag var bara där en kort sväng, men att bara träffa min familj, höra så att de mår bra och få krama mina syskon är underbart. Tryggheten som finns i det huset är något alldeles speciellt.

"Uppskatta din familj, det är de som satt dig till världen och hjälpt dig att forma dig till den värdefulla och underbara människa du är idag"

Dagen började med mätning, en motivationshöjare som heter duga. Fettprocenten och vikten sjunker i bra takt samtidigt som jag känner mig både starkare och smidigare än någonsin. Därefter har Pt-klienterna löst av varandra idag.

Att träffa någon minst 1gång i veckan (vissa upp emot 4ggr) gör att man får en riktigt nära kontakt. Att omges med motiverade människor hela dagarna, som ger så otroligt mycket positiv energi är en dröm. De har ett mål, en målbild, en målkänsla. Att få ta del av deras väg till målet är fantastiskt! Att se hur de utvecklas för varje gång i sin träning. Men det som värmer mest hos mig är när de berättar hur mycket bättre de mår, hur mycket mer de orkar i sitt arbete, hur mycket piggare de är och vilken ny syn på vardagen de fått. Jag har bara verktygen till deras förändring. Arbetet står de själva för.

Idag körde jag Fys/Intervall med en klient runt Stångån. När han berättade hur mycket gladare han blivit och den positiva energi han utstrålade ville jag bara stanna upp och skrika ut hur mycket jag älskar mitt arbete!

Ännu en vecka har gått och det känns som om jag vill stanna tiden. Jag njuter av varje dag och känner mig på topp! I onsdags var det dags för första skoldagen sedan gymnasiet. Känslan jag hade och minns så väl när jag började första klass infann sig. Nervositet blandat med förväntan och spänning. Nervositet är en känsla jag nu för tiden sällan känner, men i onsdags gillade jag den verkligen! Tidoptimist som jag är höll jag på att missa tåget till Tranås Utbildningscentrum, och väl där kändes det så rätt! Utbildningen jag ska läsa heter "Hälsocoach". En 2-årig högskoleutbildning på distans som är förlagd vid Skövde Högskola. Låter kanske "flummigt" i mångas öron. Målet med utbildningen är att lära sig mer om att se till individen, dess förutsättningar för att uppnå en förbättrad hälsa såväl fysiologiskt samt mentalt. Jag är taggad ut i fingerspetsarna och ser fram emot detta!

Även den första gymnastikträningen gick av stapeln i onsdags. Lite ringrostig kände jag mig allt, men med några kilo lättare nu kändes det lättare att bära kroppen.

Igår var det dags för fotografering. En riktigt proffsig sådan som efter mycket om och men lyckades få mig att se avslappnad ut. Och det var inte det lättaste när jag samtidigt skulle spänna, flytta armar, ben och samtidigt ha "det" med kameran.

Annars så flyter träning och diet på som det ska. Har märkt en väsentlig skillnad på om jag kör varannan dag lite högre, varannan lite lägre. Ork och energi hinner aldrig sjunka och jag mår bättre än om jag har två låga dagar.

"Någon med svart bälte är som den med det vita. Skillnaden är bara att den med svart bälte aldrig ger upp..."

Hösten börjar smyga sig på, och i detta ögonblick jag skriver är det bitande kallt ute. Förr har jag alltid förknippat hösten med rusk, kalla och gråa dagar och att den "tråkiga" vardagen blir allt mer påtagligare juh längre bort sommaren vi kommer. Stannade upp på vägen hem, och kände hur jag kände nu. Tråkig vardag? Nej, den blir som jag formar den. Med det jobb jag har, skolan, en underbar familj och fina vänner spelar inte årstiden någon roll. Kylan är jag ingen dyrkare av, men då ser jag fram emot resan jag ska på efter min tävling med min mamma och hennes man.

Idag hade jag ett långt samtal med just min mamma. Hon ser mig verkligen, trots det fysiska avståndet vi har till varandra. Jag och min mamma har en riktigt unik kontakt idag. Vi har slitit och kämpat för att komma dit vi är idag. Men med facit i handen har det varit en lärorik resa på alla sätt och idag kan ingenting skilja oss åt. Min pappa känner jag också att jag har en relation som slår det mesta. Han har satt upp riktlinjer i mitt liv. Något att följa och rätta sig efter. Konsekvent och bestämd (Vilket inte alltid kan ha varit världens lättaste mot mig) Men han lyckades med bravur och idag tackar jag honom för det.

Tankarna går då till de som inte har så fantastiska föräldrar. Inte har någon som står där i ur och skur. Inte har någon att rådfråga och vända sig till när en börda blir för tung att bära själv. Känner ni någon i den situationen? Visa att ni finns, det räcker längre än ni tror..

Min vecka är slut. Uppgång vid senast 06.00 varje dag, och hemma igen runt 21.00. Långa dagar, mycket träning och mycket Personlig Träning. Hur orkar du?! Fick jag höra. Jo, jag älskar det jag gör! Därför orkar jag. Hur skulle samhället se ut om alla hade den inställningen till sitt arbete och liv? Skulle Sverige vara det mest produktiva landet? Ja, jag tror nästan det.

Nu är jag på väg till Stockholm, ska njuta av två dagar, fylla på med energi för att kunna ge mig själv och mina klienter ännu mer. Trots att jag säkert skulle jobba som dessa dagar månader, kanske år vet jag betydelsen av vila. Den är otroligt viktig. Att stanna upp, koppla bort för en stund och sätta mig själv, dels det fysiska Jag men även det mentala Jag i centrum och reflektera, utvärdera.

Igår tränade en stor skala av mina klienter. Så otroligt motiverade, med livsglädje som strålar och smittar av sig, Tack!

Dagen idag började 07.15 med ett Mixpass. Här mixar vi allt från Pilates, Step, Dans, Box, Forza och Spinning. I morse dansade vi, shakade höfter och visade attityd till rytmer av Justin Timberlake och Rihanna. Att se en grupp hålla igen på stegen för att sedan i slutet rulla höfter och släppa loss är en otrolig känsla. Att sedan springa ner i spinningsalen och köra stående uppförsbacke till svetten droppar och envisheten står skrivet i pannan på deltagarna. Det är vad jag kallar en oslagbar början på dagen!

"Stanna upp, känn efter, ge dig själv utrymme för eftertanke och återhämtning. Om det så är för 15 minuter, eller för hela helgen som kommer."